Ibland är det skönt att ha en otålig och lättirriterad pappa. Så jäkla skönt att gå på stan med honom. Speciellt när han har bestämt sig för att jag MÅSTE köpa något. Den här gången var det en jacka. Han väckte mig tidigt imorse och ropade "Idag är det du och jag som åker och köper en jacka till dig så du slipper bli förkyld. Den där jäkla sommarjackan kan du inte gå i längre, det förstår du väl?".

När vi kommer ner till stan har jag numera lärt mig att man ska visa den jacka man är mest intresserad av först, eftersom han redan efter första affären tröttnat på allt folk. "Mmm, den där ser väl bra ut. Varm och skön", säger han med otålig röst innan han köper jackan åt mig. Efter detta åker vi hem igen, inte fan ska ha själv kolla på något. Han menar att det är för mycket folk och att han gör det någon annan gång när inte "varenda unga i hela Linköping ränner på stan", som han uttrycker det. Jack-köpet tar ungefär en halvtimme.